Mycket aktivt barn, men bestämt.....

Tyris är nu tio veckor gammal, hon är en mycket bestämd dam som vet vad hon vill. Mamman vill gärna amma henne, men den lilla strular och hetsäter någon minut innan hon ger upp och gallskriker. Vi har nog gjort oss själva en otjänst, när jag pumpat ut och matat i flaska några gånger för mycket, Tyra tycker nämligen att det är mycket smidigare. Nu håller vi på med operation vänja tillbaka, så får vi se hur länge det varar. Att ha fyra barn är absolut ingen garanti för att man ska känna till hur små bebisar fungerar, det har Tyris visat. Emil, Ebba och Freja älskade bröstet från första stund, medans det har varit en konstat kamp med Tyra. Jag har alltid tänkt att inställningen till ammning sitter hos mamman, men gud så fel jag haft. Visst kan det vara så att man har för dåligt med mjölk så att barnet behöver annat, men det kan även bero på att barnet har dålig teknik och är lat säger min nya erfarenhet. Med de andra barnen var det inget jag tänkte på, allt bara flöt på och det var mysigt och smidigt, vilket resulterade i att jag ammade dem runt 1,5 år var.  Nu är varje lyckad dag, en dag längre och en seger. När jag var till barnmorskan och skrev in mig när Tyra skulle komma så frågade hon om jag ammat de andra barnen och hur länge, när jag svarade, utbrast hon "gud vad duktig du har varit". Jag bara tänkte att, ja det kanske jag har. Nu vet jag bättre, det är nu jag har varit duktig, trulat och kämpat. Då, då var ju allt piece of a cake, då var jag väl inte särskilt duktig.

Älskade skruttunge...